Fönsterlav – Cladonia stellaris

Storvuxen (ofta 5–15 cm) upprättväxande busklav. Bildar utbredda och täta mattor. Bålens stammar trinda, inget skalskikt (vid närmare granskning med lupp ser ytan filtlik ut). Huvudstammarna kan åtskiljas endast vid bålens basdelar. De tunna stammarna är tätt förgrenade, vid förgrening bildas ofta tre eller fyra jämnstarka sidogrenar. Toppförgreningar rätt trubbiga, böjda åt olika håll och bildar därmed en tät bollik topp. Färg ljust gulgrå eller gulgrön, huvudstammarnas baser har ofta inte svartnat. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.

Allmän i hela landet, till naturen vanligast i norra Finland, där biomassan har minskat betydligt på grund av överbete av ren.

Pystykasvuinen pensasjäkälä.

Kookas (yleensä 5–15 cm), muodostaa laajoja tiiviitä mättäitä.

Podeetion rangat liereät, niissä ei kuorikerrosta (pinta lupilla katsoen huopamainen). Päärangat erottuvat selvästi vain sekovarren tyviosissa. Ohuet rangat runsashaaraisia, haarautumisen tuloksena syntyy yleensä neljä tasavahvaa sivuhaaraa. Kärkihaarat melko tylppiä, eri suuntiin harittavia, muodostavat tiheän, puolipallomaisen latvuksen. Väri vaalean kellanharmaa tai -vihreä, päärankojen tyvet eivät yleensä mustuneet.

Kotelomaljat eivät harvinaisia, mutta pieniä ja huomaamattomia. Itiölava ruskea.

Groddskålar inte sällsynta, men små och obemärkta. Hymeniet brunt. Sporer encelliga färglösa.

Viherlevä (Trebouxia).

Maajäkälä, erityisesti kuivissa ja karuissa, avoimissa kangasmetsissä, tunturikankailla ja kalliometsissä. Runsastuu metsien ikääntyessä.

Marklav, speciellt i torra och karga samt öppna moskogar, fjällhedar och bergsskogar. Vanligare i äldre skogar. På mineraljord och moskogstorv, även på murknande stubbar och markträd.

Renlavarna är renarnas föda om vintern. Lavbestånden förnyas dock mycket långsamt och är känsliga för det slitage som orsakas av överbete. Efter starkt överbete tar det ca 30 år förrän lavtäcket återhämtat sig. På många områden i Lappland har renstammens storlek om vintern överskridit den naturliga bärförmågan och lavar har t.o.m. samlats från områden söder om renskötselområdet. Fönsterlav samlas speciellt i Uleåborgs län även för dekorationsändamål (bl.a. kransar för gravar och miniatyrmodells industri), denna lav har ekonomisk betydelse speciellt på Karlö och runt Uleåborgssjön.