Jättelokor – Heracleum persicum -ryhmä

Jättelokor kommer ursprungligen från Kaukasien och sydvästra Asien. Artnamnen hänvisar mera exakt till den ursprungliga regionen: jätteloka och bredloka är från Kaukasus och tromsöloka från före detta Persien (Iran, Irak, Turkiet). Jättelokan importerades till England 1817 som en prydnadsväxt, och tromsölokan några år senare. Bara efter ett årtionde rapporterades jättelokan som en trädgårdsrymling för första gången. 

Till Finland importerades jättelokor som imponerande prydnadsväxter. Jättelokorna tål väl nordliga klimatförhållanden, och har spridit sig effektivt ända till de sydliga delarna av Lappland. Tromsölokan är fortfarande sällsynt i Finland. Vissa bestånd härstammar från odlingsrester. Jättelokor förekommer ofta i skogar nära tätorter och glesbygder, längs vägrenar, på impediment och gårdsplaner, och har spridit sig genom ovarsam avfallshantering med växtrester och jordmassor. Jättelokor förekommer även i naturskyddsområden och livsmiljöer av utrotningshotade arter.  

Expanderingen av bredloka skiljer sig i från de två andra arterna. Bredlokan importerades sannolikt till Kolahalvön till en botanisk trädgård på 1930-talet. Den användes som foderväxt i Sovjetunionen, speciellt i Balticum och Karelen. Arten växer nära det finska gränsområdet men den exakta utbredningen är oklar. Observationer av bredloka i Finland har inte kunnat bekräftas av experter.