Jättebalsamin (Indian balsam) – Impatiens glandulifera

Invasiv främmande art av unionsbetydelse

Jättebalsam har klassificerats som invasiv främmande art av unionsbetydelse. Invasiva främmande arter av unionsbetydelse får inte importeras till Finland från länder utanför EU och inte heller från andra EU-länder. En sådan art får inte släppas ut i miljön, förfogas, födas upp eller odlas, transporteras, vidarebefordras, säljas, marknadsföras eller överlämnas till någon.

Jättebalsaminen kan bilda stora bestånd som inte rymmer några andra växter och som erövrar plats av den ursprungliga vegetationen. På naturskyddsområden eller på växtplatser med hotade växtarter bildar jättebalsaminen ett allvarligt hot. Jättebalsaminen konkurrerar om pollinering med sina stora blommor som lockar insekterna. Ytterligare kan den minska mängden ryggradslösa djur i och ovanpå marken.

Den ettåriga jättebalsaminen har en skör rhizom som inte binder jord på samma sätt som perenner – det gör att våtmarker som jättebalsaminen erövrat längs åar blir känsliga för erosion. Jord som inte binds av flerårig vegetation sköljs ut i vattendragen med regnvattnet och kan utgöra hot för öringarnas leksand och nykläckta fiskyngel.

Jättebalsaminen kan även orsaka problem för skogsföryngring om balsaminbeståndet undertrycker trädplantor.

Bekämpning bör påbörjas i tid, helst före blomningen och fröbildningen.  Rätt timing är viktigt. På sensommaren när fröna har redan mognat, kan bekämpning i värsta fall befrämja spridningen av jättebalsamin.  Blomställningarna kan då skäras av i en sopsäck för att förhindra spridning.

Utrensning och slåtter är effektiva metoder för att utrota jättebalsamin. Den är lätt att rycka upp och ingen speciell skyddsutrustning behövs. Därför är bekämpning av jättebalsamin lämpligt som talkoarbete. För omfattade bestånd är slåtter det mest effektiva sättet. Utrotning ska repeteras 2–3 gånger per säsong, och även de kommande åren.  Om fröbildningen förhindras helt, försvinner beståndet under några år. Nära strömmande vatten ska bekämpningen påbörjas uppströms.

Ytterligare är ångbehandling och betande djur tänkbara bekämpningsmetoder. Flera alternativ kan hittas i instruktionerna för talkoarbete.

Jättebalsaminen har inga naturliga fiender i Finland. På brittiska öarna har man testat biologisk bekämpning av jättebalsaminen med hjälp av rostsvampen Puccinia komarovii var. glanduliferae som härstammar från Himalayaområdet.

Denna art har definierats som en invasiv främmande art i hela EU. Därför är det förbjudet att importera, odla, sälja, hålla på annat sätt eller släppa ut arten i miljön.

Köp eller odla inte denna invasiva främmande art. Det är också förbjudet att beställa jättebalsaminen från webbutiker. Jättebalsaminen får inte vidarebefordras. Utrota främmande arter från din trädgård och behandla trädgårdsavfall så att fröer eller växtdelar inte överlever eller sprids. Se till att arten inte sprider sig med jorden heller. Föredra inhemska eller sparsamt spridande växter i din egen trädgård.

Professionella aktörer har en skyldighet att förhindra spridning av jättebalsaminen och dess frön och andra reproduktiva växtdelar utanför området under dess kontroll, till exempel med jord, mark och andra växter.

Anvisningar och handledningar om bekämpning

Invasiva främmande arter i Barentsregionen -projektet: Guide för att identifiera och bekämpa jättebalsamin.

Allergi-, Hud- och Astmaförbundet, WWF Finland, 2020. Med friska kliv i naturen –projektets guide över främmande arter. 

Allergia-, Iho- ja Astmaliitto. 2020. Jättipalsami (Impatiens glandulifera). 

Backlund, L. & Lönnblad-Björkholm, C. 2022. Handbok för bekämpning av jättebalsamin i Sverige och Finland

Espoon kaupunki. 2020. Ohjeet jättipalsamin hävittämiseen. 

Hantering av avfall som innehåller invasiva främmande växtarter

Lehtinen, L. 2020. Haitallinen jättipalsami on helppo hävittää – näillä ohjeilla onnistut! Kotiliesi 22.06.2020

Luumi, Marja 2016. Jättipalsamin hävittäminen on helppoa. Kouvolan sanomat 11.6.2016

Räikkönen, N. 2013. Vieraslajien torjunta Varsinais-Suomessa. Hyvät käytännöt. Varsinais-Suomen ELY-keskus 09/2013.  

Suomen luonnonsuojeluliitto. 2020. Jättipalsamin torjunta kotipihalla ja suuremmissa talkoissa.

VieKas LIFE-hanke. 2019. Viekkaat Vieraat – opas haitallisiin vieraskasveihin. Martat & Suomen luonnonsuojeluliitto.

Bekämpning av jättebalsamin (NTM-centralen i Egentliga Finland): video (2 min, publicerad 27.9.2012)