Parkslide – Reynoutria japonica

Parksliden kommer från Östasien: Japan, ön Sachalin, Korea, Kina, Taiwan och Vietnam. I sina ursprungsregioner växer den längs älvar, i sumpskogar, längs vägar, på skogskanter och i ekskogar.

År 1823 importerades parksliden till Holland för att användas som prydnadsväxt och den blev snart en allmän trädgårdsväxt i många europeiska länder. I Tyskland använde man också parkslide som foderväxt och för att stävja erosion. I mitten av 1800-talet bredde farten ut sig i naturen och etablerade sig i slutet av 1800-talet på flera håll i Europa, till exempel i England, Frankrike, Tyskland, Holland, Polen, Skottland och Wales.

Nuförtiden är parkslide en etablerad art i stora delar av Europa, Nordamerika, Asien, Australien och Nya Zeeland. Under de senaste årtiondena har parksliden brett ut sig snabbt i Europa. Den sprider sig vanligen som små stycken av rhizomen i jord som används som fyllnadsjord i parker, på gårdsplaner och vid vägbyggen. Med trädgårdsavfall sprider den sig också till älvbrinkar.

Parkslide och jätteslide växer tillsvidare närmast bara i södra Finland – lokalt här och var. De flesta bestånd av de resliga slidearterna finns i tätorter och glesbygder. För det mesta påträffas dem på vägrenar och som ”ogräs” i nya planteringar, vilket tyder på att växtunderlaget varit förorenat. Hos oss förökar sig växterna veterligen inte genom frön, utan de sprids med delar av rhizomen som följer med trädgårdsfall och schaktjord. Bägge arterna påträffas ibland som förvildade bestånd av odlingsrester. Hybridslide är sällsynt och växer bara på några ställen i Finland.

Parkslide har klassificerats som en invasiv art även i Estland, Sverige, Norge och Danmark. År 1981 förbjöd Storbritannien spridning av arten till naturen.