Spansk skogssnigelArion vulgaris

Tarkastele vieraslajiportaalissa
Etablering
Okänd
Administrativ status
  • Förordning om hantering av risker orsakade av invasiva främmande arter (704/2019) ?
  • Nationell strategi för främmande arter (SP 5.3.2012) ?

Klassificering

Invasiv främmande art som ingår i den nationella förteckningen

Den spanska skogssnigeln ingår i den nationella förteckningen över invasiva främmande arter.

Invasiva främmande arter som ingår i den nationella förteckningen får inte släppas ut i miljön, importeras till Finland från länder utanför EU och inte heller från andra EU-länder, förfogas, födas upp eller odlas, transporteras, vidarebefordras, säljas, marknadsföras eller överlåtas.

Olägenheter

Den spanska skogssnigeln är en allätande massart som har anpassat sig till det svala klimatet i Finland. En snigel kan förflytta sig upp till 50 meter under en natt och den äter vanligtvis sin egen vikt i mat (10 g) under ett dygn.

Den spanska skogssnigeln tar gärna för sig av den mångsidiga födan i trädgårdar och kan orsaka stora skador på köksland och odlingar. Den äter blad, blommor och lökar av prydnads- och nyttoväxter. Spansk skogssnigel äter också kadaver, bl.a. döda artfränder, vilket har gjort att de i folkmun även kallas mördarsniglar.

Klimatförändringen ökar storleken på populationerna och därmed även artens skadliga konsekvenser för de nordiska odlingsområdena och riskerna för produktionen av grödor. Spansk skogssnigel kan också korsa sig med andra sniglar och därigenom vålla skada även för ursprungsarterna.

Det finns inga forskningar om hur konkurrensen orsakad av spansk skogssnigel påverkar andra arter. Ytterligare kan artens slem innehålla bakterier (bland annat listeria), som kan vara skadliga för både människor och husdjur. I Sverige har statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) konstaterat att spansk skogssnigel kan fungera som mellanvärd för fransk hjärtmask (Angiostrongylus vasorum), som är en skadlig parasit hos hunddjur.

Bekämpningsmetoder

I de flesta fall kan man bekämpa artens utbredning med rätt så små åtgärder. I värsta fall kan det emellertid krävas att stora mängder jordmassa behandlas i syfte att förinta snigelbeståndet.

Mest effektivt är det att bekämpa spansk skogssnigel på våren innan de individer som övervintrat hinner lägga ägg. Spansk skogssnigel lägger ca 20–30 ägg i taget och fortsätter äggläggningen under sommaren och hösten när det infaller fuktiga perioder. Könsmogna sniglar borde således utrotas genast på våren och varje gång innan de lägger ägg.

I trädgårdar hemma kan man samla in och ha ihjäl spanska skogssniglar genom att krossa huvudet eller lägga dem i kokande vatten. Med hjälp av grilltång slipper man det klibbiga slemmet. De kan även dödas genom att frysa ner dem. Det är effektivt att lägga ut brädstumpar eller jutesäckar på marken. Sniglarna kommer att samlas under stumparna och säckarna och då är det lätt att plocka upp dem. Sortera de döda sniglarna helst i brännbart avfall.

På odlingsmarker samt i trädgårdar och växthus kan man bekämpa spansk skogssnigel med hjälp av järnfosfatpreparat. Vissa preparat säljes även för konsumenter.

I stora områden som förorenats av snigel ska marken skalas till ett djup av 10 cm. Den jord som frigörs ska grävas ner i en grop eller dumpas i högar. Gropen och högarna täcks med ett tjockt lager jord. Ett 0,5 meter tjockt lager torde räcka. Trampa på täckjorden så att den blir tät. Ett tjockt och tätt jordlager förhindrar sniglar som är under utveckling att ta sig upp till markytan.

Slemmet skyddar den spanska skogssnigeln från predatorer. Dess naturliga fienden tillhör bland annat jordlöpare (en familj inom skalbaggar), rundmaskar (nematoder), igelkottar, grävlingar samt några fåglar (trastar, kråkfåglar och änder).

Vad kan jag göra?

Det är viktigt att eliminera alla spanska skogssniglar som påträffas på gårdsplaner, trädgårdar och offentliga platser. Dessutom rekommenderas det att ordna bekämpningstalkon.

Om spansk skogssnigel har påträffats i området är det anledning att hålla vegetationen på gräsmattan och gårdsplanen låg och vårdad. Då kommer sniglarna inte att hitta skydd mot torka. Det är också bra att bränna löv- och rishögar och på det sättet förstöra lämpliga övervintringsplatser.

Strö kalk över komposten, eftersom kalk suger vätska ur sniglarna. Komposter bör bara kalkas i syfte att bekämpa spansk skogssnigel eftersom kalk är till skada för mikroorganismerna som arbetar i komposten. Öppna komposter bör undvikas.

När man bekämpar spansk skogssnigel ska man ägna särskild uppmärksamhet åt att arten inte sprider sig till omgivningen. Det är viktigt att hindra spridning med plantor, trädgårdsavfall och schaktjord. Jordmaterial, lövhögar, komposter eller växter får inte flyttas från områden där det förekommer spansk skogssnigel. På det sättet kan man förhindra att arten breder ut sig till nya områden.

Professionella aktörer har en skyldighet att förhindra spridning av spansk skogssnigel med jord, mark och växter. 

Det är förbjudet att importera, föda upp eller odla, sälja eller på annat sätt inneha en art som ingår i den nationella förteckningen över invasiva främmande arter. En sådan art får inte släppas ut i miljön

Källa: Laji.fi artbeskrivningar
Författare av artbeskrivningen:

Johanna Niemivuo-Lahti (MMM), Bengt Lindqvist och Erja Huusela-Veistola (Luke); Ulla-Maija Liukko och Katriina Könönen (SYKE) uppdaterad 2020

CC BY 4.0