Skägglav – Usnea dasopoga

Mellanstor till storvuxen (ofta < 30 cm) busklav. Slappt hängande eller som ung tofslik lav. Fäster sig på sitt växtunderlag på en punkt, bålen gulgrön eller gulgrå. Långa, rätt rikligt förgrenade huvudstammar, mycket rikligt med fibriller som spretar åt sidorna. Lavens fästningspunkt svart och basdelarnas yta täckt med fina papiller (lupp!). Högre upp på stammen rikligt med pseudothekier, på vilka det så småningom bildas isidier och soralier - stammarnas ändor dock ofta hela. Grönalg (Trebouxia) som algkomponent.

I hela landet, mest allmän i södra och mellersta Finland.

Cirkumpolär.

Veltosti riippuva, nuorena tupsumainen pensasjäkälä.

Keskikokoinen tai kookas (jopa 40 cm).

Kiinnittyy kasvualustaan yhdestä pisteestä, sekovarsi kellanvihreä tai -harmaa. Pitkät, melko runsaasti haarovat päärangat, joilla hyvin runsaasti sivulle sojottavia fibrillejä. Jäkälän kiinnittymiskohta mustunut, ja tyviosien pinta hienojen papillien peitossa (luppi!). Ylempänä rangoilla runsaasti pseudokyfellejä, joihin syntyy vähitellen isidioita ja soraaleja – rankojen kärkiosat kuitenkin yleensä ehyet.

Kotelomaljat hyvin harvinaisia.

Groddskålar mycket sällsynta. Sporer encelliga, färglösa.

Viherlevä (Trebouxia).

Epifyytti, suosii kosteita ja valoisia, iäkkäitä metsiä. Arka ilmansaasteille.

Epifyt, föredrar fuktiga och ljusa, äldre skogar. Känslig för luftföroreningar. Förekommer speciellt på grankvistar och björk samt på andra lövträd, mer sällan på skuggiga bergsväggar.

Suomen metsissä kasvaa muitakin ulkonäöltään hyvin samankaltaisia naavalajeja.