Röd sumpkräfta (louisianakräfta) – Procambarus clarkii

Namn som används i Europa: punainen suorapu, punarämerapu, red swamp crayfish, Louisiana crayfish, écrevisse de Louisiane, roter americanischer sumpfkrebs, Louisiana sumpfkrebs, gambero rosso della Louisiana, lagostim vermelho, rode rivierkreeft, cangrejo de las marismas, kinesisk flodkräfta (används som produktnamn på frysvaror), lousianakräfta

Namn som används i Amerika: red swamp crawfish, Louisiana crawfish, mudbug

Röd sumpkräfta kan bli upp till 15 cm lång, men fångas vanligen vid en längd av ca 10 cm. Odlade kräftor lever oftast bara 1–2 år, men i naturen kan de bli upp mot 6 år. Den röda sumpkräftan är en aggressiv och invasiv art som förökar sig och gräver effektivt. I sina djupa hål kan den klara sig flera månader även om vattendraget skulle torka ut helt. Den klarar sig också i våtmarker som bara svämmar tidvis.

En hona på ca 10 cm kan producera 600 ägg, i gynnsamma förhållanden två gånger per år. I lämpliga förhållanden kan beståndet således öka snabbt. Arten tål många slags förhållanden, också brackvatten i deltaområden. Det har bedömts att den röda sumpkräftan beträffande kraven på livsmiljö är den mest flexibla av alla tiofotade kräftdjur. Även om den är en art för varma klimat kan den också fortleva i vatten som fryser till på vintern. Den lever främst i våtmarker, myrar och bevattningskanaler i låglänta trakter och i långsamt strömmande älvar, men i Spanien förekommer den också i områden som ligger upp till 1 200 m meter över havet. Röd sumpkräfta odlas bl.a. på risodlingar.

Den röda sumpkräftan är genomgående rödbrun eller mörkbrun med rikliga klarröda knottror särskilt på saxarna. Det förekommer också orangeaktiga färgvarianter. Ungarna är bruna eller olivgröna. Saxarnas undersida är helt och hållet klarröd. Knottror förekommer också på mellankroppen och huvudet. På sidorna, bakom halsfåran, finns ett par vassa taggar. Saxarna är tämligen smala och den rörliga delen, ”tummen”, är har ofta en våglik böjning. På ”skären” av den fasta delen av saxen finns två gulaktiga knölar, och på insidan av leden bredvid saxen en vass, sporrliknande tagg.

Röd sumpkräfta härrör från vattendragen i södra delarna av Nordamerika och norra Mexiko som rinner ut i Mexikanska golfen. Arten har utplanterats allmänt i Nord-, Central- och Sydamerika, Afrika och Sydväst- och Centralasien. I Spanien utplanterades den år 1973, varefter den bredde ut sig snabbt i de våtmarker och risodlingsområden som starkt påminner om dess ursprungliga utbredningsområde. I Spanien blev den snabbt en odlingsart och den kommersiella framgången med odlingen ledde till olovliga utplanteringar naturliga vattendrag i Spanien, Frankrike och Italien. Enligt IUCN:s Red List-webbsidor förekom röd sumpkräfta år 2010 i sammanlagt 13 europeiska länder; förutom de ovan nämnda även i Portugal, Cypern, Belgien, Tyskland, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien, Nordirland, Kroatien och Danmark. Stora mängder av röd sumpkräfta odlas bl.a. i Kina, Lousiana och Spanien. Största delen av färdigt kokta, djupfrysta röda sumpkräftorna som säljs i Finland importeras från Kina.

Invasiv främmande art av unionsbetydelse

Röd sumpkräfta har klassificerats som invasiv främmande art av unionsbetydelse. Invasiva främmande arter av unionsbetydelse får inte importeras till Finland från länder utanför EU och inte heller från andra EU-länder. En sådan art får inte släppas ut i miljön, förfogas, födas upp eller odlas, transporteras, vidarebefordras, säljas, marknadsföras eller överlämnas till någon.

Med främmande arter avses växter, djur eller andra organismer som människan oavsiktligt eller avsiktligt har introducerat utanför artens naturliga utbredningsområde. Arter som på naturlig väg sprider sig till Europa till exempel till följd av det varmare klimatet, är invaderande arter, och bestämmelserna om främmande arter rör alltså inte dem.

Den röda sumpkräftan bär på kräftpest, liksom de övriga kräftarterna som importerats till Europa från de inre vattenvägarna i Nordamerika. Eftersom den är uthållig, svår att utrota, växer snabbt och förökar sig effektivt utgör den ett allvarligt hot särskilt för ursprungsarterna i södra Europa. Det har konstaterats att röda sumpkräftor vandrat nattetid över vattenfria marker som varit flera kilometer breda.

I Finland har röd sumpkräfta sålts i akvarieaffärer, vilket kan utgöra ett hot om kräftorna och framför allt kräftpest sprids i samband med att man byter vatten i akvariet.

Dessa arter har definierats som invasiva främmande arter i hela EU. Därför är det förbjudet att importera, föda upp, sälja, hålla på annat sätt eller släppa ut dessa arter i miljön.

Ägare får behålla sällskapsdjur som ingår i EU:s förteckning eller den nationella förteckningen ända tills djuret dör av naturliga skäl. Ett villkor är att djuret har hållits som sällskapsdjur redan innan arten togs in i förteckningen.

Ett enskilt sällskapsdjur får hållas tills det dör, men på grund av de risker som förknippas med arten rekommenderas det att man ska döda röda sumpkräftor (genom att sänka ner dem i kokande vatten).

• Crandall, K.A. 2010. Procambarus clarkii. The IUCN Red List of Threatened Species 2010:e.T153877A4557336. doi:10.2305/IUCN.UK.2010-3.RLTS.T153877A4557336.en
• CABI: Procambarus clarkii (red swamp crayfish)
• Global Invasive Species Database: Procambarus clarkii (crustacean)
• USGS nonindigenous Aquatic Species: Procambarus clarkii

Publikationer

• Pöckl & al. 2006. Identifying native and alien crayfish species in Europe. Project Craynet publication.