Svartmunnad smörbult Neogobius melanostomus

Beskrivning

Den svartmunnade smörbulten är en bottenlevande fisk som kommer ursprungligen från områdena vid Svarta havet och Kaspiska havet. Fisken har inte någon simblåsa för att reglera simdjupet med. Den är som aktivast i skymningen och på natten. Den lever främst i grunda vatten där den också förökar sig sommartid.

Honorna lägger grupper av ovala romkorn i fördjupningar på stenar. Efter befruktningen vaktar hanen romkornen. Den svartmunnade smörbulten klarar också av vatten av sämre kvalitet, till exempel vatten som förorenats av olja och syrefattiga förhållanden. På vintern flyttar den till något djupare vatten.

Bestämning

Svartmunnad smörbult känner man igen på den svarta fläcken på den främre ryggfenans bakre del. De andra smörbultsarterna saknar denna fläck. Bottenfärgen är i allmänhet ljus med mörkare prickar eller fläckar på sidorna och på ryggen. Under parningstiden blir hanen nästan svart. Svartmunnad smörbult påminner om svart smörbult; bägge har de för smörbultarna typiska sammanvuxna bukfenorna och två ryggfenor som sitter nära intill varandra. På 5 år kan den växa till en längd av ca 25 cm, vilket är dubbelt längre än svart smörbult.

Ursprung och helhetsutbredning

Den svartmunnade smörbulten kommer ursprungligen från Svarta havet och Kaspiska havet, därifrån den har spridit sig till nya vattendrag med barlastvatten eller med romkorn som varit fästa på fartygsskrov. I Östersjön gjordes den första observationen av arten vid Polens kust år 1990, samma år som den påträffades i de Stora sjöarna i Nordamerika. I Finland observerades arten för första gången år 2005 i S:t Karins och de följande observationerna gjordes i Helsingfors våren 2009. I dagsläget förekommer arten vitt och brett vid kustområden i Finska viken och Skärgårdshavet. Den nordligaste observationen kommer från Uleåborg.

I sitt ursprungliga utbredningsområde är den svartmunnade smörbulten en matfisk och skulle kanske kunna användas som föda även i Finland. I Polen har torskar och skarvar börjat äta svartmunnade smörbultar.

Olägenheter

Arten är en aggressiv konkurrent och om den breder ut sig kan den orsaka en minskning av de ursprungliga fiskarterna, eftersom konkurrensen om näring och utrymme är så hård. Den har etablerat sig i stort sätt i alla områden som den har observerats. I vissa flod- och kustområden i Mellaneuropa har den blivit den dominerande arten. När det gäller föda konkurrerar den eventuellt med skrubbskädda (Platichthys flesus) och andra fiskarter som äter bottendjur. Det har konstaterats att svartmunnad smörbult förökar sig så kraftigt att det är vanligt med tätheter på tiotals individer per kvadratmeter. Därför kan de effektivt äta upp andra fiskars rom och yngel. I områden där de förekommer talrikt slukar de glupskt även agnar på metspön. I stora sjöar har detta konstaterats utgöra olägenheter för fångsten av andra abborrfiskar.

Hos oss kan svart smörbult, stensimpa (Cottus gobio) och tånglake (Zoarces viviparus) förutom föda även förlora skydds- och förökningsplatser till svartmunnad smörbult. I de områden i Helsingfors som har erövrats av svartmunnad smörbult har svart smörbult nästan försvunnit. I fortsättningen kan den svartmunnade smörbulten eventuellt försvåra fångsten av andra arter, såsom nätfiske av strömming och siklöja. Eftersom den svartmunnade smörbulten äter andra arters romkorn och yngel utgör den ett hot mot fiskbestånden till och med i insjöarna, om den tar sig via Saima kanal till Vuoksen.

Bekämpningsmetoder

Svartmunnad smörbult har brett ut sig snabbt vid den finländska kusten och hittills har inga bekämpningsåtgärder vidtagits. Svartmunnad smörbult kan fångas med traditionella fiskeredskap, såsom metspö eller pimpel. Den kan också fångas med katsor, nät och ryssjor. I insjöarna är elfiske det effektivaste sättet (kräver specialtillstånd). Individer får inte flyttas till eller användas som agn i områden där arten inte förekommer tills vidare.

Vad kan jag göra?

Om du fångar en fisk av främmande art, släpp inte fisken tillbaka i vattnet. Eventuella observationer i naturen måste rapporteras: http://kalahavainnot.fi/lomake

Källa: Laji.fi artbeskrivningar
Författare av artbeskrivningen:

Lauri Urho, Jussi Pennanen och Sanna Kuningas (Luke) 2022

CC BY 4.0