Mördarsnigel (spansk skogssnigel) Arion vulgaris

Ja
Förekomst i Finland
Primära habitat
Typ av förekomst i Finland
Publikationen av förekomsten
  • Koivunen A, Malinen P, Ormio H, Terhivuo J & Valovirta I (2014) Suomen kotilot ja etanat: Opas maanilviäisten maailmaan. 376 s. Tibiale Oy, Helsinki.

Kartan visar observationer av denna taxonen, men den får inte användas som en utbredningskarta.

rutter
Antal observationer
  • Totalt rutter

Kartan visar observationer av denna taxonen, men den får inte användas som en utbredningskarta.

Ursprung och helhetsutbredning

Mördarsnigeln är en europeisk invasiv främmande art vars exakta ursprung är inte känd. I nuläget antar man att den härstammar från Frankrike och västra Tyskland. Arten spred sig i slutet av 1900-talet till mellersta och norra Europa. I Sverige observerades de första mördarsniglarna år 1975, i Norge år 1988, i Danmark år 1991 och på Island år 2003.

Arten har ställvist mycket starka bestånd bland annat i Sverige, Norge och på Åland. I Fastlandsfinland gjordes de första observationerna av arten år 1994. Nu har mördarsnigeln etablerat sig i landet förutom de nordligaste delarna. Antalet rapporterade fynd varierar från år till år. Flest fynd rapporteras efter milda vintrar och under regniga, varma höstar. På vissa områden är arten väldigt talrik. De flesta fynden kommer från Nyland och Egentliga Finland.

Ägg och unga individer av mördarsnigel förflyttar sig från en plats till en annan med schaktjord och med jordklumpar som omger rötterna på olika blom- eller trädplantor, lökar och andra handelsträdgårdsprodukter. Arten kan också förflytta sig med lövhögar och komposter.

Mördarsnigeln är tvåkönad (en hermafrodit), dvs. en individ kan samtidigt vara både hona och hane. Efter parningen kan båda individerna producera ägg, vilket är orsaken till att beståndet kan växa mycket snabbt.

Vanligtvis dör vuxna mördarsniglar under den finländska vintern men under milda vintrar eller på fördelaktiga platser kan en del av individerna dock övervintra. Mördarsnigelns ägg övervintrar mycket bra.

Källa: Laji.fi artbeskrivningar
Författare av artbeskrivningen:

Johanna Niemivuo-Lahti (MMM), Bengt Lindqvist och Erja Huusela-Veistola (Luke); Ulla-Maija Liukko och Katriina Könönen (SYKE) uppdaterad 2023

CC BY 4.0

Följande biotopdata har registrerats för observationer av denna taxon