Det naturliga utbredningsområdet för japansk styltgräs ligger i Asien och sträcker sig från tropikerna i söder (Filippinerna, Indokina, Indien, Nepal och Thailand) till den tempererade zonen i öster (Japan, Kina, Korea, Taiwan och den ryska regionen Primorje kraj öster om Kina). Naturliga livsmiljöer är skogskanter och våta gräsmarker.

Arten introducerades till USA som en främmande art omkring 1919 som stoppningsmaterial för packningar av kinesiskt porslin. Sedan dess har arten spridit sig i Nordamerika till 26 delstater i sydöstra USA, söderut från Texas och Florida till Kanada, i området kring de stora sjöarna. Växten har etablerat sig vid vägkanter, flodbrinkar och översvämningsområden, samt längs korridorer för gas- och kraftledningar. Den har också spridit sig till naturliga våtmarker och skogar genom olika störningar som skogsavverkning och slitning. Framgången har underlättats av artens bra skuggtolerans, den kraftiga C4-assimilationen och den kemiska kvävningen av andra växter (allelopati) samt dess olämplighet för vitsvanshjortar, som äter många av de potentiella konkurrenterna till denna främmande art.

På andra håll i världen har arten rapporterats som en invasiv främmande art från Costa Rica och Puerto Rico, och, utan att specificera invasiviteten, från Kongo, Kaukasien och angränsande Turkiet.

I Finland har den uppenbarligen aldrig påträffats, inte ens i odlingar, men det kan vara möjligt att arten skulle trivas i naturen i södra Finland. Forskningen visar att den har blivit mer motståndskraftig mot klimatet, så det krävs övervakning och snabba åtgärder om den sprider sig hit.

Japanskt styltgräs – Microstegium vimineum