Näsbjörnar (Nasua) är halvbjörnar som lever i Central- och Mellanamerika. Till släktet hör två eller tre olika arter. Av dessa har den vanliga näsbjörnen, även kallad röd näsbjörn, (Nasua nasua) tagits upp på EU:s förteckning över främmande arter.

Den vanliga näsbjörnen lever i skogliga miljöer, från ständigt gröna regnskogar till torra buskskogar. De högsta förekomsterna har konstaterats på över 2 500 m höjd. Även om arten har anpassat sig ganska bra till mänsklig verksamhet bedömer man att beståndet i hela världen är något på nedgång både till följd av jakt och på grund av att livsmiljöer har förstörts.

Arten är i huvudsak dagsaktiv och tillbringar största delen av sin aktiva tid med att söka föda. På natten sover den vanliga näsbjörnen i träd. Den är skicklig på att simma och klättra. Den vanliga näsbjörnen är en allätare och födan utgörs främst av ryggradslösa och frukter. Arten äter också ryggradsdjur (t.ex. ägg, gnagare, små däggdjur) och kadaver när sådana står till buds. Ungarna föds samtidigt som viktiga frukter mognar och regnperioden börjar. Då finns det rikligt med spindlar och tusenfotingar, som är en viktig del av födan.

Vuxna hanar lever ensamma. Honor och unga hanar lever i grupper på upp till 30 individer. Under förökningstiden godkänns bara en vuxen hane i en honflock, och alla honor i reproduktiv ålder parar sig med denne. När förökningsperioden infaller varierar efter förekomstområde. Honorna bygger ett bo i ett träd och där föder de 3 till 7 (i medeltal 4) blinda ungar efter 74–77 dagars dräktighet. Sex veckor efter födseln ansluter sig honorna och ungarna åter till flocken. Ungarna avvänjs från digivningen när de är fyra månader gamla. Honorna är könsmogna vid två års ålder, hanarna vid tre års ålder. Man känner till att vanliga näsbjörnar i fångenskap blivit 17 år, men i naturen är den genomsnittliga livslängden ca 7–8 år.

Vanlig näsbjörn (Coati) – Nasua nasua