Rönnspirean sprider sig i sin livsmiljö med hjälp av sina jordstammar, så de lokala bestånden är täckande och breder ut sig effektivt. Dessutom kan fragment av jordstammen i trädgårdsavfallet gro och när växten väl har etablerat sig kan den vara mödosamt och svårt att utrota. Täckande, täta bestånd skuggar och blockerar ljus för andra växter, påverkar artsammansättning och artrikedom och minskar mångfalden.

Inhemsk forskning har visat att vissa främmande buskar som hör till familjen rosväxter (häggmispel, vresros och rönnspirea) har tydliga konsekvenser för den vegetation som finns under dem: antalet arter och mosstäcket var klart mindre under främmande buskar jämfört med ursprungliga buskar. Å andra sidan fanns det mer förna under de främmande buskarna. En möjlig förklaring till detta är att den kemiska sammansättningen hos bladen på de främmande arterna är så pass avvikande att våra nedbrytarorganismer inte har anpassat sig till dem.

Rönnspireor – Sorbaria