Behandling av sensitiva data i FinBIF

Bakgrund

Publicering av artdata för öppen användning är utmanande. Det finns flera anledningar till varför något innehåll i dataset för biologisk mångfald inte bör offentliggöras, utan hölls hemligt – antingen delvis eller helt – på grund av dess sensitiva natur. De viktigaste orsakerna är följande:

  • Naturskydd: utrotningshotade arter, skyddsbestämmelser, internationella miljöavtal och åtaganden, känslighet för störningar beroende på tid/plats etc.
  • Data ägande och behandling: personuppgifter, forskningsanvändning, affärsverksamhet, etc.
  • Biosäkerhet: organismer some skadiga för människor, djur och växter som växtsjukdumar, skadedjur etc.

Lagstiftning

Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (21.5.1999/621) är den viktigaste lagstiftningen för hur data som distribueras via FinBIF görs mindre specifika eller hemliga.

24 § Sekretessbelagda myndighetshandlingar 14) handlingar som innehåller uppgifter om utrotningshotade djur- eller växtarter eller skydd av värdefulla naturområden, om utlämnandet av uppgifter ur dessa skulle äventyra skyddet av djur- eller växtarten eller naturområdet i fråga;

Beredning av listan

Sensitiva data som hålls av den FinBIF skyddas antingen genom att göra platsdata mindre specifika eller att data är hemliga. Detta gäller arter vars skydd skulle äventyras av uppgiftslämnandet på grund av förföljelse, jakt, störningar (t.ex. fågelskådning, fotografering) eller kommersiell eller hobbybaserad insamlingsverksamhet. Hotet måste riktas specifikt mot den aktuella arten. Potentiell förstöring av livsmiljö av någon art är inte tillräckligt för att data ska bli mindre specifika eller hemliga. Motivering ges separat för varje art. För vissa arter gäller att behovet av att göra data mindre specifika gäller endast en del av året, till exempel i häcknings- och vintersäsonger. Data kommer att göras mindre specifika i den utsträckning som plats inte kan härledas från exempelvis befintliga livsmiljöer lämpliga för vissa arter. Data kan göras mindre specifika på följande sätt:

  • 1 km x 1 km
  • 5 km x 5 km
  • 10 km x 10 km
  • 25 km x 25 km
  • 50 km x 50 km
  • helt hemlig.

Förteckningen över arter med sensitiva data

Arbetsgruppen för myndigheter på FinBIF har kommit överens om de arter vars platsuppgifter som ingår i observationsuppgifterna kommer att göras mindre specifika eller hemliga på Laji.fi. Data i sin ursprungliga, specifika form är emellertid tillgängliga för myndigheterna för att stödja beslutsfattandet.

I slutet av 2015 skickades en preliminär förteckning till myndigheter för miljö och naturresurser, liksom andra offentliga parter, inklusive artrelaterade arbetsgrupper, organisationer och föreningar. Experter som var bekanta med enskilda arter eller artgrupper hördes också separat.

Med hjälp av omfattande feedback fortsatte diskussionerna och listan ändrades därefter. Natura-områden innehåller flera arter vars enda tillgängliga data i Natura-databasen är "hotade arter". Observationsdata för dessa arter fortsätter därför att göras fullständigt hemliga inom Natura-områden. Uppdatering av förteckningen över arter i Natura-områden som klassificeras som hemlighet kräver en separat process som inte är direkt kopplad till verksamheten för FinBIF.

Uppdateringsbehov för förteckningen över arter med sensitiva data som hålls av FinBIF kommer regelbundet att ses över.

Undantag för data som görs mindre specifika och hemliga på förtceckingen över arter med sensitiva data

Av tekniska skäl kommer platsdata för vissa arter att bli hemliga på ett sätt som är strängare än förteckningen över arter med sensitiva data kräver. För närvarande är det tekniskt omöjligt att genomföra särskilda regionala begränsningar som krävs av följande arter:

  • lavskrika (helt hemlig söder om Kokkola-Joensuu-linjen)
  • jaktfalk (helt hemlig i Lapland under häckningssäsongen)
  • fjälluggla (helt hemlig i Lapland från 1 februari till 31 oktober)
  • vanlig snok (övervintringssplats)
  • huggorm (övervintringssplats)

Alla observationer av jaktfalk och fjällugga kommer att göras helt hemliga. Observationer av lavskrika kommer att göras mindre specifika med 100 km som den allmänna specificitetsnivån i hela Finland.

Dessutom har det hittills varit möjligt att definiera en enda häckningsperiod (1 april-31 augusti). Därför ska alla observationer som måste göras mindre specifika på grund av häckningsperioden göras mindre specifika för denna tidsperiod. Häckningsperioden av vissa arter börjar dock tidigare än detta. För dessa arter ska alla data göras mindre specifika på grund av häckningsperiods värde.

  • havsörn (regional begränsning av 50 km i Uleåborgs och Lapplands provinser, häckningsperiod börjar redan den 1 februari), generell sekretessnivå 50 km
  • duvhök (häckningsperioden börjar den 1 mars), generell sekretessnivå 10 km
  • kungörn (häckningsperioden börjar den 1 februari), generell sekretessnivå helt hemlig
  • berguv (häckningsperioden börjar den 1 februari), generell sekretessnivå 10 km
  • vitryggig hackspett (häckningsperioden börjar den 1 mars), generell sekretessnivå 5 km

Sekretessnivåer kan omdefinieras när databasens tekniska egenskaper utvecklas vidare.