Suomen Lajitietokeskuksen nettisivu tarvitsee javascriptin toimiakseen. Tarkista selaimesi asetukset.
To use Finnish Biodiversity Information Facilities website, please enable JavaScript.
Du kan begränsa observationer efter taxonomi på två olika sätt:
1) Ange ett namn eller en del av ett namn och välj den taxon du vill ha från alternativen i menyn. I det här fallet hittar sökningen alla observationer från taxon, även med synonymer. Du kan ange vilket namn som helst som är känt för Artdatacenter (på finska, svenska, vetenskapligt, synonym eller annat namn som används.) Du kan också välja en högre taxon för att få observationer av lägre taxa. (Om du till exempel väljer ett släkte får du alla observationer av släktet och släktarten.)
2) Skriv namnet och tryck på Enter-tangenten. Detta returnerar de observationer som rapporterats med det exakta namnet du angav (och inte till exempel med synonymer). Om du vill söka efter delnamn lägger du till en asterisk i namnet, t.ex. Alpha*.
Du kan också välja eller ange flera namn. Namnen du anger visas under inmatningsfältet. Du kan sedan välja eller ange ett annat namn.
Förutom namnet kan du också ange ett taxon-ID (t.ex. MX.1234).
Vanlighet hänvisar till fördelningen av arten i Finland: vanliga arter är utbredda och sällsynta arter finns endast i begränsat område.
Genom förordning kan stadgas att en sådan vild art vars naturliga fortlevnad i Finland är i fara förklaras hotad.
Läs mer: https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1997/19970160
Genom förordning kan stadgas att en sådan hotad art som uppenbart hotas av utrotning åtnjuter särskilt skydd. Det är förbjudet att förstöra eller försämra förekomstplatser som är viktiga för att en art som kräver särskilt skydd skall kunna fortleva.
Läs mer: http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1997/19970160
De djurarter som enligt 38 § 2 mom. i naturvårdslagen (1096/1996) är fridlysta i hela landet räknas upp i förordningens (160/1997) bilaga 2(a).
De djurarter som enligt 38 § 2 mom. i naturvårdslagen (1096/1996) är fridlysta söder om landskapen Norra Österbotten och Kajanaland räknas upp i förordningens (160/1997) bilaga 2(b).
De växtarter som enligt 42 § 1 mom. i naturvårdslagen (1096/1996) är fridlysta i hela landet räknas upp i naturvårdsförordningens (160/1997) bilaga 3(a).
De kärlväxter som enligt 42 § 1 mom. i naturvårdslagen (1096/1996) är fridlysta söder om landskapen Norra Österbotten och Kajanaland räknas upp i naturvårdsförordningens (160/1997) bilaga 3(b).
De kärlväxter som enligt 42 § 1 mom. i naturvårdslagen (1096/1996) är fridlysta i landskapen Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland räknas upp i naturvårdsförordningens (160/1997) bilaga 3(c).
Ett på behörigt sätt utmärkt boträd för en fridlyst fågel och ett boträd där en stor rovfågel häckar och där boet är i regelbunden användning och klart synligt är fridlyst.
De djur- och växtarter europeiska gemenskapen anser vara viktiga och för vilkas skyddområden för specifika skyddsåtgärder bör anvisas (nätverket Natura 2000)
Läs mer: https://www.ymparisto.fi/sv-FI/Natur/Arter/Arter_i_habitat_och_fageldirektiven
De djur- och växtarter gemenskapen anser vara viktiga och vilka kräver strängt skydd. Det är med andra ord förbjudet att avsiktligt döda, fånga, störa (särskilt under fortplantningstiden) samt nyttja dem i kommersiellt syfte.
Arter av gemenskapsintresse för vilkas skydd man måste anvisa särskilda skyddsområden (nätverket av Natura 2000-områden).
Flyttfåglar som förekommer regelbundet i Finland, vars skydd måste vidtas liknande åtgärder som för arter i bilaga I (t.ex. etablering av Natura 2000 -platser).
Kalalajit, joihin sovelletaan luonnonsuojelulakia (37 §). Lajit, joita ei hyödynnetä taloudellisesti. Muista eli taloudellisesti hyödynnettävistä kalalajeista säädetään kalastuslailla (2015/379).
De djur- och växtarter gemenskapen anser vara viktiga och där det kan krävas reglering av rätten att ta dem från naturen och att utnyttja dem.
Arterna som har förklarats som prioriterade arter (priority species) i bilaga II.
Finland har fått ett förbehåll för tio av dessa arter i samband med medlemsförhandlingarna (fiskar och viltdäggdjur). Det innebär att vi inte behöver inrätta Natura 2000-områden för skyddet av dem.
Arter och underarter i bilaga II som förekommer i Finland som kriterier för skydd av Natura 2000-områden i Finland. Arten har i de bilaterala förhandlingarna mellan EU och Finland ansetts vara en sådan permanent ställning att Finland måste inrätta särskilda skyddsområden för att skydda dessa arters livsmiljöer (Natura 2000 nätverk av platser). Natura-arter listas i referenslistorna för de boreala, alpina och Östersjöregionerna per medlemsstat.
Läs mer: https://www.eionet.europa.eu/etcs/etc-bd/activities/building-the-natura-2000-network
Finland har fått ett förbehåll för den europeiska bävern och för vargen i renskötselområden.
Finland har ett förbehåll för vargen söder om renskötselområdet.
Arter på vilka jakt kan tillåtas inom hela Europeiska unionens område.
Arter på vilka fågeldirektivet tillåter jakt i vissa medlemsländer i enlighet med det som anges i direktivet.
Arter som inte har handelsförbud såvida de individer som bjuds ut till försäljning har erhållits på lagligt sätt.
Arter som har handelsförbud, men för vilka undantagstillstånd kan beviljas.
Internationell handel med arterna är förbjuden. I vissa fall får man dock exportera och importera dessa arter över internationella gränser, om det är fråga om icke-kommersiell import. Då måste man undantagsvis först ansöka om ett importtillstånd från importlandet. Med detta importtillstånd ansöker man om ett exporttillstånd från exportlandet. Detta krav gäller även inom EU.
Läs mer: https://www.ymparisto.fi/sv-FI/Arendehantering_tillstand_och_miljokonsekvensbedomning/Tillstand_anmalningar_och_registrering/Internationell_och_EUintern_handel_med_hotade_arter_och_de_tillstand_som_kravs_for_detta_CITES/CITESbilagor_och_artsoktjanst
Internationell handel med arterna i den här bilagan är tillåten, men det krävs exporttillstånd från exportlandet.
Internationell handel med arterna i den här bilagan är tillåten, men det krävs tillstånd. Man måste ha ett exporttillstånd från det land som nämns i artbilagan. Från andra länder krävs antingen ett exporttillstånd eller ett ursprungsintyg.
Internationell handel med arterna är förbjuden. Vissa arter kan exporteras och importeras över internationella gränser, om syftet inte är kommersiellt. Exemplar som fötts och vuxit upp i fångenskap kan importeras och exporteras även kommersiellt. För import till EU krävs alltid export- och importtillstånd. För export krävs alltid exporttillstånd. I den interna handeln inom EU och inom medlemsländerna används för bilaga A arter EU-intyg, som är undantagstillstånd för kommersiella aktiviteter. För förflyttning av levande vildtagna exemplar (eller exemplar som inte uppfyller definitionen ’född och uppvuxen i fångenskap’) krävs alltid ett EU intyg även om syftet inte är kommersiellt. Bilaga A innefattar samtliga bilaga I arter, en del bilaga II arter samt några arter som inte regleras av CITES konventionen.
Det är tillåtet att bedriva internationell handel med arterna, men de får inte tas in i EU utan ett giltigt exporttillstånd eller återexportintyg samt ett giltigt importtillstånd. Undantag från den här bestämmelsen är personliga föremål som i vissa specifika fall kan importeras enbart med ett exporttillstånd. Vid export från EU krävs alltid ett exporttillstånd. I den interna handeln inom EU och inom medlemsländerna krävs att man måste kunna visa det lagliga ursprunget.
Kommersiell import av bilaga D-arter från länder utanför EU kräver en CITES-importanmälan.
Lajisuojelun alueellisen suunnittelun priorisoimiseksi ympäristöhallinnon vastuulla olevista uhanalaisista lajeista on valittu pikaisimpia suojelutoimia vaativat lajit omalle listalle ns. kiireellisesti suojeltaviksi lajeiksi. Lista päivitettiin vuonna 2020. Valinnan ovat tehneet ympäristöhallinnon apuna toimivien eliötyöryhmien lajiasiantuntijat Suomen ympäristökeskuksen koordinoimana.
Läs mer: https://www.ymparisto.fi/fi-FI/Luonto/Lajit/Lajiensuojelutyo/Kiireellisesti_suojeltavat_lajit
Lajisuojelun kansallista toimintaohjelmaa varten valmisteltiin Suomen ympäristökeskuksessa vuosina 2010–2011 raportti lajisuojelun priorisoinnista. Raportin valmisteluun osallistuivat luonnonsuojeluhallinnon toimijat ja siinä hyödynnettiin mm. tuoreimman uhanalaisuuden arvioinnin tuloksia (Punainen kirja 2010). Eliöryhmäkohtaiset työryhmät arvioivat työtä varten lajien turvaamistarpeita ja -keinoja.
Läs mer: http://www.ymparisto.fi/fi-FI/Luonto/Lajit/Lajiensuojelutyo/Uhanalaisten_lajien_suojelun_toimintaohjelma/Kiireellisesti_suojeltavat_lajit
Viltfåglar som listas i jaktlag (5§)
Läs mer: http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1993/19930615
Viltdäggdjur som listas i jaktlagen (5§).
Icke fredade djur som listas i jaktlag.
Kansallisesti merkityksellisenä haitallisena vieraslajina pidetään sellaista muuta kuin unionin luetteloon kuuluvaa haitallista vieraslajia, josta saatavilla olevan tieteellisen näytön perusteella voi aiheutua vahinkoa luonnon monimuotoisuudelle tai muuta vahinkoa luonnonvaraiselle eliöstölle taikka vaaraa terveydelle tai turvallisuudelle.
Läs mer: http://vieraslajit.fi/fi/content/vieraslajiasetus
Nämä lajit on säädetty haitalliseksi vieraslajiksi koko EU:n tasolla, minkä johdosta lajien maahantuonti, kasvatus, myynti ja muu hallussapito sekä ympäristöön päästäminen on kielletty. Omistajat saavat pitää EU:n luetteloon kuuluvat lemmikkieläimet niiden luonnolliseen kuolemaan saakka. Ehtona on, että eläintä on pidetty lemmikkinä jo ennen lajin ottamista luetteloon.
Läs mer: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32016R1141&from=EN
Karantänskadegörarna är växtsjukdomar och skadedjur, som man försöker hindra från att spridas till Finland. Karantänskadegörarna skulle vålla avsevärda skador på växtproduktionen eller miljön, om de skulle sprida sig hit. Ifall karantänskadegörare påträffas i växtproduktionen, naturen eller på växter till salu, fattar myndigheterna beslut om utrotningsåtgärder för dessa.
Läs mer: https://www.ruokavirasto.fi/sv/odlare/vaxtproduktion/vaxthalsa/vaxtskadegorare/karantanskadegorare/
Kvalitetsskadegörarna (i lagstiftningen EU-icke-karantänskadegörare) är växtsjukdomar och skadedjur, som inte får förekomma på växter till salu (plantmaterial, krukväxter, utplanteringsväxter). Syftet med kravet är att förhindra spridningen av dessa skadegörare. Förekomsten av kvalitetsskadegörare övervakas i odlingar som egenkontroll.
Läs mer: https://www.ruokavirasto.fi/sv/odlare/vaxtproduktion/vaxthalsa/vaxtskadegorare/kvalitetsskadegorare/
Kansallinen vieraslajistrategia on valtioneuvoston 15.3.2012 periaatepäätöksenä hyväksymä strategia, jonka kantavana ajatuksena on ehkäistä haitallisten vieraslajien aiheuttamia haittoja ja riskejä Suomen luonnolle, luonnonvarojen kestävälle hyödyntämiselle, elinkeinoille sekä yhteiskunnan ja ihmisten hyvinvoinnille.
Läs mer: http://vieraslajit.fi/fi/node/27
Uudet Suomeen tulevat vieraslajit joita ei ole vielä määritelty asetuksissa
Suomen kansallinen vieraslajiluettelo. Kansalliseen vieraslajiluetteloon kuuluvien lajien maahantuonti, kasvattaminen, myynti, muu hallussapito ja ympäristöön päästäminen on kiellettyä.
Läs mer: https://www.vieraslajit.fi/fi/content/vieraslajiasetus-7042019
Tapio ja SYKE vastasivat vuosina 2007–2010 toteutetun Uhanalaisten lajien turvaaminen metsätaloudessa -hankkeen toteutuksesta. Sen tuloksena laadittiin lajiluettelo.
Läs mer: https://www.metsakeskus.fi/uhanalaiset-lajit
Läs mer: https://www.syke.fi/fi-FI/Tutkimus__kehittaminen/Tutkimus_ja_kehittamishankkeet/Hankkeet/Suojelualueverkosto_muuttuvassa_ilmastossa_SUMI
Vilda kulturväxtsläktingar är vilda växtarter som är släkt med de odlade grödorna. Finlands CWR arter är prioriterade enligt deras användarpotential och socioekonomiska värde. Den prioriterade artlistan innehållar 55 arter och 22 underarter. Listan är utarbetad av Jord- och Skogsbruksministeriets finansierade Lukes, Luomus och Forstyrelsens projekt 2018- 2020.
Lajiturva-hankkeen 2019–2021 tavoitteena oli lisätä lajiesiintymätiedon avulla sellaisten metsän- ja luonnonhoitoratkaisujen käyttöä, joilla turvataan uhanalaisten lajien esiintymiä ja populaatioita. Hankkeessa laadittiin lajiluettelo.
Läs mer: https://tapio.fi/lajiturva-hanke/
Tämä on vanhentunut luettelo joka on korvattu uudella vuonna 2021. Luonnonsuojeluasetuksella voidaan säätää uhanalaiseksi lajiksi sellainen luonnonvarainen eliölaji, jonka luontainen säilyminen Suomessa on vaarantunut.
Läs mer: http://www.finlex.fi/fi/laki/ajantasa/1997/19970160
Tämä on vanhentunut luettelo. Luettelo on korvattu uudella vuonna 2021. Luonnonsuojeluasetuksella voidaan säätää erityisesti suojeltavaksi lajiksi sellainen uhanalainen eliölaji, jonka häviämisuhka on ilmeinen. Erityisesti suojeltavan lajin säilymiselle tärkeän esiintymispaikan hävittäminen tai heikentäminen on kielletty.
Filtrera observationer enligt artens förekomst i Finland
Filtrera till de observationer som har
Filtrera till de observationer som