Nya hanteringsplanen för invasiva främmande arter
10.12.2020 09:35 - Liisa-Maija Aukia (modifierad: 11.12.2020 07:37)

Jord- och skogsbruksministeriet har fastställt en plan för hantering av de invasiva främmande arter som finns upptagna i den nationella förteckningen över främmande arter. Tidigare har man fast-ställt likadana planer för de invasiva arter som ingår i EU-förteckningen över främmande arter. Planerna utgör tillsammans en helhet med information om hur, var och när det är bäst att bekämpa olika främmande arter samt vilka myndigheter och samarbetsparter som behövs i bekämpningen.

Syftet är att bekämpningsåtgärderna ska genomföras i områden där bekämpningen ger bästa resultat. Avsikten är att myndigheterna och andra aktörer ska använda hanteringsplanerna när de planerar de bekämpningsåtgärder som ligger på deras ansvar. På detta sätt kan man adressera åtgärderna och de krävda resurserna så effektivt som möjligt.

Kommuner och andra markägare ska samtidigt få information om sitt ansvar för bekämpningen. Vanliga människor förväntas också medverka i bekämpningsarbetet och lämna information på webbplatsen för främmande arter om de upptäcker några främmande arter.

”Spridningen av invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot naturens biologiska mångfald. För att vi ska kunna stoppa spridningen, måste vi tillsammans vidta målinriktade åtgärder. Det är också viktigt att människor utrotar till exempel vresros i sina trädgårdar eller att jägare fångar främmande rovdjur på värdefulla fågelvåtmarker”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.

Den nyaste hanteringsplanen bygger på Naturresursinstitutets och Finlands miljöcentrals utredning om de risker som de främmande arterna som ingår i den nationella förteckningen medför samt om arternas utbredning och spridningsvägar och om förhållandet mellan kostnad och nytta vid bekämpningen av arterna. Planen anger de olika arternas hanteringsåtgärder i prioritetsordning. Åtgärderna samordnas och följs upp av Naturresursinstitutet.

Exempel på bekämpningsåtgärder

Till exempel vresros och blomsterlupin som brett ut sig över stora områden ska snabbt utrotas i områden som är värdefulla för den biologiska mångfalden. Detta gäller också de kringliggande områdena. Vresros växer i synnerhet i skärgården och vid kusten. Bekämpningen av blomsterlupin ska helst ske på naturskyddsområden, i närheten av hotade och nära hotade arter samt på värdefulla ängar vid vägkanter med många olika ängsväxter.

Det primära sättet att hantera vattenpest är att stoppa spridning av arten. Däremot är det ännu möjligt och även kostnadsnyttoeffektivt att bekämpa bland annat sådana fåtaliga växter som hampstånds, apelsinbalsamin och sandlupin. Det rekommenderas att förekomsterna utrotas totalt.

Enligt rekommendationen ska minkar elimineras särskilt i skärgården och i de våtmarker som är viktiga för fågelbestånden samt i häckningsområden för hotade och försämrade fågelarter. Minkar jagas också vid öringbäckar.

Spansk skogssnigel sprider sig lätt till exempel med plantor, trädgårdsavfall och jordförflyttningar. Därför är det skäl att fästa särskild vikt vid dessa typiska spridningsvägar.

De djur och växter som ingår i den nationella förteckningen får inte importeras, odlas, födas upp, säljas, hållas på något annat sätt eller släppas ut i naturen. För vresros gäller ett undantag som ger markägaren tid fram till den 1 juni 2022 att utrota växten på sina marker.

Med främmande arter avses djur, växter och andra organismer som människan har introducerat utanför artens naturliga utbredningsområde. En främmande art är särskilt skadlig om den riskerar naturens biologiska mångfald. Finland och EU har egna förteckningar över invasiva djur- och växtarter som inte får importeras till EU-området. Det är förbjudet att släppa ut dessa arter i miljön och de får inte heller odlas, födas upp, säljas eller transporteras inom EU.

Ytterligare upplysningar:

Johanna Niemivuo-Lahti, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 162 259, johanna.niemivuo-lahti@mmm.fi